 1980 |
Arne Geijer 1910-1979
Arne Geijer föddes 1910 i Söderala i Gävleborgs län. Redan i unga år kom han till Nyhammars bruk i Dalarna, där han började sin fackliga och politiska verksamhet. Han var också aktivt engagerad i nykterhetsrörelsen. Arne Geijer var en man från ”verkstadsgolvet”, metallarbetare, som fick sin utbildning vid Brunnsviks folkhögskola och LO-skolan.
Arne Geijer blev studieombudsman i Svenska Metallindustriarbetareförbundet 1938 och dess ordförande 1948-1956. Han efterträdde Axel Strand som ordförande i LO 1956, en post som han sedan innehade till 1973.
Som ordförande i fackföreningsinternationalen under åren 1956-1976 gjorde han en betydande insats för att stärka och bygga ut den internationella fackliga verksamheten.
Geijer invaldes i riksdagens första kammare 1954 efter Gustav Möller och kvarstod till 1976. Han tillhörde också partiets verkställande utskott under åren 1964-1975.
Arne Geijer var ordförande i LO under en längre tid än någon av sina företrädare, med undantag för Herman Lindqvist. Han kom i hög grad att sätta sin prägel på den fackliga verksamheten, som under hans år som ordförande kännetecknades av en stark expansion och ett ökat fackligt inflytande på olika samhällsområden.
Utbyggnaden av den fackliga demokratin och samordningen av löneförhandlingarna utgjorde viktiga inslag i den fackliga verksamheten under dessa år. Som ordförande i folkomröstningskommittén för Linje 1 1957 spelade han en viktig roll i striden för ATP.
Arne Geijer var styrelseordförande i Folksam från 1970 och i Statsföretag från 1971. 1976 valdes han till ordförande i Pensionärernas Riksorganisation (PRO), en verksamhet som han ägnade stort intresse under slutet av sitt liv. Arne Geijer avled 1979.
|